Här är några spektakulära vinterbilder i det milda januari 2012! Körsbärsträden Prunus 'Accolade' står i skär blom. Nypon lyser, rosor plirar, lejongap och trollhassel lyser upp i parken. Kom och njut av våren även om den är här på tok för tidigt...

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Lejongap. Foto: Sara Bratt

Rosor. Foto: Sara Bratt

Trollhassel. Foto: Sara Bratt

Foto: Sara Bratt

Nypon. Foto: Sara Bratt

Klaus Angenoort. Foto: Katarina Fagerström

På torsdagen kom trädgårdsdesignern Klaus Angenoort på blixtbesök till Sofiero. Från Berlin med försenat flyg till Skåne och tillbaka till Tyskland samma kväll. Nästa gång han är på Sofiero blir med sina medarbetare en vecka innan Den stora trädgårdsfesten.

­– Vi ska bygga en enkel idéträdgård med en mysig ängskänsla. En förbättrad och sofistikerad äng, kan man säga, med färger som silvrig rosa, rött i chardonnay, pärlrosa och några stänk av vitt för ljusets skull.

Klaus Angenoort drar associationer till barndomens lek i ängarnas höga gräs. Bland växterna kommer vi att få se Miscanthus sanguisorba, phlox och calamintha.

– Alla barn har lekt på en äng. Vi vill skapa en ängslik plats som bjuder in till att njuta och ha roligt i. Blir det för överdådigt designat kan det skrämma iväg folk.

Klaus bygger idéträdgården tillsammans med Gabriella Pape och Isabelle van Groeningen från Königliche Gartenakademie i Berlin. Det var hos dem Klaus lärde sig trädgårdsdesignerns hantverk.

Tills för fyra år sedan jobbade han som modestylist. Han fick nog av den ytliga branschen och flyttade till Spanien för att lära sig spanska. Det var en artikel om Gabriela och Isabelle i en tidning som fick honom att söka sig till Königliche Gartenakademie och utbilda sig till trädgårdsdesigner. Först som volontär och senare ”på riktigt”. Han är verksam i både Tyskland och Storbritannien.

Hur beskriver du din stil?

– Strukturerad men informell och avspänd. Frodig grönska behöver struktur för att man ska känna sig avspänd i trädgården.

Till vardags hjälper Klaus Angenboort privatpersoner att designa om sina trädgårdar och påtar i sin systers trädgård i Berlin.

Det händer den 24-26 augusti

Inspirera dig av Klaus Angenoort, Gabriella Pape och Isabelle van Groeningen på Den stora trädgårdsfesten på Sofiero.

Inspiration:

Kolla in Klaus Angenoorts favoritträdgårdar: Gravetye Manor och Great Dixter.

Vad händer om man man trycker ihop hästgödsel hårt? En förmultningsprocess tar fart och alstrar värme i det färska gödslet. Så i den heta jorden, ett glas mot kylan och du kan få grödor som kommer upp tidigare än vanligt.

Vi jobbar på det just nu. En värmebänk har tagit form i Sofiero köksträdgård. I veckan kom ett lass med gödsel som vi fyllde lådorna med. Sara Bratt, Bengt Persson, Maria Enell och praktikanten Kalle hjälptes åt med att packa gödslet ordentligt i lådorna genom att stampa ner det. Därefter ska det vattnas - se Bengt förklara förloppet. 

Att använda värmebänkar är ett gammalt knep för att kunna åtnjuta färsk frukt och grönsaker stora delar av året. Greker och viktorianer gjorde det, och det var vanligt på gamla gods, slott och gårdar runt om i Europa.

Vi ser med spänning fram emot tidiga rädisor i vår och saftiga meloner i sommar!

Värmebänken för en vecka sedan.

Gödslet på plats och packas och vattnas.

Igår togs första bilden på årets första rhododendron som håller på att slut ut i Sofiero slottsträdgård. Den lades ut på Sofieros Facebooksida och inom kort nådde vi 106 personer som tryckte på gillaknappen!

Stefan Salomonsson, ordförande i Sydsvenska Rhododendronsällskapet, var snabb och skrev ett inlägg till Sofieros blogg om årets första blommande rhododendron på Sofiero, R. x giraldii.

Läs och se fram emot mer kommande läsning om våra blommande rhododendron!

Rhododendron x giraldii. Foto: Viveka Nilsson

Rhododendron x giraldii

Visst är de första blommorna för säsongen den skönaste händelsen på hela året. I undersektionen Fortunea hittar vi flera tidigblommande arter hos släktet Rhododendron. De flesta har bra härdighet hos oss om man bortser från den tidiga blomningen som kan drabbas av sen vårfrost. En representant för undersektionen, R. fortunei, kan till och med ge ifrån sig en doft vilket inte är så vanligt hos Rhododendron.

Det lilla “x” som står omedelbart före artnamnet i Rhododendron x giraldii betyder att vi har att göra med en naturhybrid. En korsning som uppstått i naturen och visat så pass mycket kraft att överleva och växa att den går i blom i naturen. Inom så kallat “besvärliga” växtsläkten är förekomsten av naturhybrider vanlig. Rhododendron är ett erkänt taxonomiskt besvärligt släkte med idag upp mot 1.000 olika arter i världen. Föräldrarna till “giraldii” är R. sutchuenense x R. praevernum. Man menar att R. x giraldii härstammar från en insamling gjord av den store plantjägaren E.H. Wilson (W-509) någonstans i västra Sichuan (Kina) åren 1906-1909. Wilson menade att detta skulle röra sig om R. sutchuenense vilket senare har omprövats. Först som en varietet R. sutchuenense var geraldii och numera troligen då som en naturhybrid med ett eget hybridnamn.

På Sofiero finns ytterligare en trolig naturhybrid inom undersektionen Fortunea. Nämligen R. planetum. Här är de troliga föräldrarna R. suthuenense x R. oreodoxa.

Jag vill varmt rekommendera besök på Sofiero under den tid som kommer nu. Kolla in “Fortuneorna”... det finns flera i parken: R. calophytum, R. decorum, R. fortunei ssp discolor (en av Kung Gustav VI:s favoriter), R. fortunei ssp fortunei, R. orbiculare, R. oreodoxa var fargesii (den 27/3 såg jag“fargesiiknoppar” som spricker ut i Malmö), R. oreodoxa var oreodoxa, R. sutchuenense och R. vernicosum.

Stefan Salomonsson

Ordf, Sydsvenska Rhododendronsällskapet

Rhododendron x giraldii. Foto: Viveka Nilsson

Upplev rhododendronblomningens höjdpunkt på Sofiero! 26 maj - 17 juni!

Plantering på gång i Lustträdgården. Foto: Sara Bratt

Taxus cuspidata ’Nana’ är en liten japansk tålig idegran som ersätter den smittade buxbomen på Sofiero. 

Sara Bratt, trädårdsdesigner på Sofiero, valde dvärgidegranen som buxbomens värdiga ersättare. Man får prova sig fram! Buxbomsdöden kom ju plötsligt och det finns inte någon större erfarenhet av att ersätta den i mönsterklippta låga häckar, så kallade parterrer. 

Taxus är ett tåligt växtslag som tål torka och skugga bra. Färgen är lite dovare än buxbomens men likt sin företrädare blir den tät och formbar. Den kommer att harmoniera fint med annan idegran och ger en fin kontrast till Sofieros ljus och luftighet. På bilderna har de första idegranarna satts i marken. Men ha tålamod! Det tar några år innan Lustträdgården är sig själv igen!

Foto: Sara Bratt

Foto: Sara Bratt

Varje vecka skriver Stefan Salomonsson, ordförande i Sydsvenska Rhododendronsällskapet, om veckans rhododendron. Njut av Rhododendron strigillosum!

Rhododendron strigillosum

“Strigillosum” är en av mina absoluta favoriter. Liksom förra veckans Rhododendron vaknar den dock oftast alltför tidigt på våren för att det skall vara hälsosamt för den. De egenskaper som gör den så speciell är för det första den riktigt röda blomfärgen. Vita, rosa och lila färger dominerar ju annars hos släktet. De röda blomningarna är mera lätt räknade bland de vilda arterna. I parken finns ytterligare några riktigt röda såsom R. thomsonii, R. succothii, R.haematodes, R.sanguineum och R. microgynum varav några är tidig-blommande liksom R. strigillosum.

R. strigillosum är dessutom ett av de absolut bästa exemplen på det skådespel som följer efter blomningen nämligen årets nyväxt. Många förbiser detta moment och menar att Rhododendron har sin korta blomningstid och sedan är saken klar. Namnet “strigillosum” betyder ungefär “med små tilltryckta borst” . Hos R. strigillosum är nyväxten ljusgrön med vit hårväxt eller egentligen kan man säga borst, omgiven av lackröda knoppskall.  De riktiga konnässörerna föredrar nyväxten hos Rhododendron till och med före blomningen!

Jag har själv en planta i min trädgård men tyvärr får även den vackra nyväxten frostskador och vissnar vissa år. Plantan kräver därför ett skyddat läge. Man kan få plantan att skjuta nya skott om man har tur genom att direkt klippa bort de frostskadade. Det hjälper också att täcka med en lättviktig väv till skydd mot vind och stark vårsol under dagar och nätter med minusgrader.

De första fröinsamlingarna av arten gjordes i Sichuan (Kina) under åren 1904-1910. Nästa gång det gjordes insamlingar var först under 1990-talet också då i Sichuan. Vi har inte riktigt kunnat reda ut från vilka av dessa insamlingar plantan i parken härstammar.

Stefan Salomonsson

ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet

www.rhododendron-syd.se

Tjoho nu är jag tillbaka i Orangeriet på Sofiero och gör vår.

Det var 2004 som jag var här senast med in Floribus, men nu är jag på gång igen i ett av landets vackraste rum. Vi öppnar i morgon med skogsbackar fyllda av sippor, vivor och många andra sällsamma rariteter, är du växtnörd så får du en oemotståndlig upplevelse, men även den som inte intresserar sig för växter får sitt lystmäte av våren.

Jag har med mig en hel del rariteter till försäljning, så bunkra upp med 20-lappar, 40:- kostar krukan rariteteterna och jag tror att det fortfarande finns några fyllda blodrötter kvar. Det blir en härlig vår i påsk i orangeriet, utanför kan det ju snöa...

Välkomna och hoppas vi syns.

Hannu. 

Historien om R. planetum börjar i det kända Veitch´s Nurseries 1912. Veitch var en av de allra första plantskolorna i England. En dag besökte J.C Williams plantskolan, promenerade omkring och tittade i de olika bäddarna med frösådder och sökte efter spännande plantor. Han bestämde sig för några stycken, bland annat en som kom att blomma hemma på Caerhays 1919. Den blev beskriven 1920 och fick namnet

R. planetum.

J.C. Williams var ägare till Caerhays Castle i Cornwall och en av de allra första samlarna av just Rhododendron. Caerhays håller fortfarande idag en fantastisk park och samling väl värd att besöka. Williams blev också den förste ordföranden i världens första Rhododendronförening; The Rhododendron Society, 1915. När man skulle kontrollera hur det var med Wilsons fröinsamlingar visade det sig att dessa blivit felmärkta vid sådden. Plantan gick aldrig senare att spåra till någon plats i naturen heller. I början av 1970-talet inleddes en stor revision av Rhodedendronsläktet av botanikerna vid Royal Botanic Garden i Edinburgh. För att en art skulle erkännas ställdes bland annat kravet att arten måste finnas i naturen och inte bara i odling. Gissningsvis är R. planetum en naturlig korsning mellan R.sutchuenense och R. oreodoxa dock har formen inte återfunnits i naturen. Så, botanikerna bestämmer hur det skall vara men den vackra plantan med skylten R. planetum på Sofiero är en klenod med en ljuvlig blomma, den förekommer sällan i odling. Plantan är sådd på Sofiero 1957, frö kommer från RHS Garden Wisley.

Flera kloner finns av R. planetum, vi vågar nog påstå att exemplaret på Sofiero tillhör de bästa.

Stefan Salomonsson

ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet

www.rhododendron-syd.se

Foto: Viveka Nilsson

Foto: Sara Bratt
Växer vilt i Ryssland, östra Sibirien, Mongoliet, Norra Kina och på Hokkaido (Japan). Ännu en art som blommar riktigt tidigt. Jag har själv en klon ´Midwinter´ som gick i blom redan tidigt i Mars. Det var så klart alldeles på tok för tidigt, vilket det oftast är, så blommorna vissnade efter en frostnatt. Vissa år har den dock klarat sig. På Sofiero finns tre olika varianter av arten, en vit och en som går under namnet R. dauricum var. sempervirens (eller R. ledebourii) med lite större blommor än övriga former. Bilderna visar den tredje varianten i parken, R. dauricum, det är dock inte känt viken selektion detta handlar om. Vi vet bara att dessa plantor har kommit på plats någon gång i mitten av 1980-talet.

R. dauricum är en riktig “gamling” bland alla Rhododendron. Den ingår nämligen i den mycket exklusiva skara som beskrevs av ingen mindre än Linné redan 1753 i hans verk “Species Plantarum”. Av de snart upp emot 1.000 arterna i släktet som finns beskrivna idag, fanns det bara 9 st med i “Species Plantarum”. Anledningen till detta var så klart att man på Linnés tid inte kände till att utbredningscentrum för släktet Rhododendron är länderna i Himalayas bergstrakter. Arten är lövfällande så man skall inte bli förvånad om

R. dauricum i viss mån fäller sina blad. Detta är naturligt för den och sker i olika grad för de olika varianterna. R. dauricum var. sempervirens är den som behåller bladen bäst. Den nära släktingen R. mucronulatum fäller bladen helt och blommar även den mycket tidigt och då på “bar kvist” vilket är mycket effektfullt.

Många tänker inte på vilket skådespel som pågår i parken redan så här tidigt på året.

R. dauricum är den fjärde “Veckans Rhododendron” som jag berättar om. En hel månad har redan passerat. Tänk på att starta upp era besök på Sofiero i tid. Kan inte nog understryka detta.

Stefan Salomonsson

ordf Sydsvenska Rhododendronsällskapet
www.rhododendron-syd.se

Foto: Sara Bratt
I de centrala bergsområdena på Taiwan växer några endemiska Rhododendronarter. Det vill säga de förekommer bara på Taiwan. Flera tillhör undersektionen Maculifera. En av dessa är R. pachysanthum. Den beskrevs första gången av den japanske botanikern Bunzō Hayata (1874-1934). R. pachysanthum växer idag på ett mycket begränsat område på grässluttningar över trädgränsen på berget Nan-fu-ta-shan. Enligt The Red List of Rhododendrons (2011) är arten kodad som VU, sårbar, just på grund av dess mycket begränsade förekomst i naturen. I odling är den dock väl spridd och detta är verkligen inte utan anledning.

I början av 70-talet arrangerade den amerikanske samlaren John Patrick tillsammans med botanikern från Taiwan Chien Chang Hsu något som kom att kallas för “The Rhododendron Venture”. Man återfann under dessa expeditioner bland annat just R. pachysanthum vilket ledde till att den kom att återintroduceras i odling. Det är från denna fröinsamling som dagens plantor i huvudsak härstammar.

Många anser att detta är den art som har det allra vackraste bladverket och växtsättet av alla Rhododendron. Blomman har beskrivits som lik “äppelblom” just när den spricker ut och det tycker jag stämmer mycket bra. En klar favorit för min del. I min trädgård finn 3 olika varianter. Bladfärgen kan variera utifrån ett kraftigt indumentum i “silver” till toner i ljust brunt. När man sysslar med Rhododendronsläktet är just indumentum ett begrepp som man tidigt stöter på. Det handlar om bladens hårbeklädnad som hos Rhododendron är en mycket viktig karaktär för att skilja de olika arterna åt. Hos R. pachysanthum är denna hårbeklädnad sällsynt vacker. Efter blomningen kommer nyväxten... den är bara så ljuvligt vacker med sitt indumentum på de nya skotten.

Stefan Salomonsson
ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet
www.rhododendron-syd.se