Trädgårdsbloggen

Foto: Sara Bratt
I de centrala bergsområdena på Taiwan växer några endemiska Rhododendronarter. Det vill säga de förekommer bara på Taiwan. Flera tillhör undersektionen Maculifera. En av dessa är R. pachysanthum. Den beskrevs första gången av den japanske botanikern Bunzō Hayata (1874-1934). R. pachysanthum växer idag på ett mycket begränsat område på grässluttningar över trädgränsen på berget Nan-fu-ta-shan. Enligt The Red List of Rhododendrons (2011) är arten kodad som VU, sårbar, just på grund av dess mycket begränsade förekomst i naturen. I odling är den dock väl spridd och detta är verkligen inte utan anledning.

I början av 70-talet arrangerade den amerikanske samlaren John Patrick tillsammans med botanikern från Taiwan Chien Chang Hsu något som kom att kallas för “The Rhododendron Venture”. Man återfann under dessa expeditioner bland annat just R. pachysanthum vilket ledde till att den kom att återintroduceras i odling. Det är från denna fröinsamling som dagens plantor i huvudsak härstammar.

Många anser att detta är den art som har det allra vackraste bladverket och växtsättet av alla Rhododendron. Blomman har beskrivits som lik “äppelblom” just när den spricker ut och det tycker jag stämmer mycket bra. En klar favorit för min del. I min trädgård finn 3 olika varianter. Bladfärgen kan variera utifrån ett kraftigt indumentum i “silver” till toner i ljust brunt. När man sysslar med Rhododendronsläktet är just indumentum ett begrepp som man tidigt stöter på. Det handlar om bladens hårbeklädnad som hos Rhododendron är en mycket viktig karaktär för att skilja de olika arterna åt. Hos R. pachysanthum är denna hårbeklädnad sällsynt vacker. Efter blomningen kommer nyväxten... den är bara så ljuvligt vacker med sitt indumentum på de nya skotten.

Stefan Salomonsson
ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet
www.rhododendron-syd.se

Foto: Sara Bratt
Växer vilt i Ryssland, östra Sibirien, Mongoliet, Norra Kina och på Hokkaido (Japan). Ännu en art som blommar riktigt tidigt. Jag har själv en klon ´Midwinter´ som gick i blom redan tidigt i Mars. Det var så klart alldeles på tok för tidigt, vilket det oftast är, så blommorna vissnade efter en frostnatt. Vissa år har den dock klarat sig. På Sofiero finns tre olika varianter av arten, en vit och en som går under namnet R. dauricum var. sempervirens (eller R. ledebourii) med lite större blommor än övriga former. Bilderna visar den tredje varianten i parken, R. dauricum, det är dock inte känt viken selektion detta handlar om. Vi vet bara att dessa plantor har kommit på plats någon gång i mitten av 1980-talet.

R. dauricum är en riktig “gamling” bland alla Rhododendron. Den ingår nämligen i den mycket exklusiva skara som beskrevs av ingen mindre än Linné redan 1753 i hans verk “Species Plantarum”. Av de snart upp emot 1.000 arterna i släktet som finns beskrivna idag, fanns det bara 9 st med i “Species Plantarum”. Anledningen till detta var så klart att man på Linnés tid inte kände till att utbredningscentrum för släktet Rhododendron är länderna i Himalayas bergstrakter. Arten är lövfällande så man skall inte bli förvånad om

R. dauricum i viss mån fäller sina blad. Detta är naturligt för den och sker i olika grad för de olika varianterna. R. dauricum var. sempervirens är den som behåller bladen bäst. Den nära släktingen R. mucronulatum fäller bladen helt och blommar även den mycket tidigt och då på “bar kvist” vilket är mycket effektfullt.

Många tänker inte på vilket skådespel som pågår i parken redan så här tidigt på året.

R. dauricum är den fjärde “Veckans Rhododendron” som jag berättar om. En hel månad har redan passerat. Tänk på att starta upp era besök på Sofiero i tid. Kan inte nog understryka detta.

Stefan Salomonsson

ordf Sydsvenska Rhododendronsällskapet
www.rhododendron-syd.se

Historien om R. planetum börjar i det kända Veitch´s Nurseries 1912. Veitch var en av de allra första plantskolorna i England. En dag besökte J.C Williams plantskolan, promenerade omkring och tittade i de olika bäddarna med frösådder och sökte efter spännande plantor. Han bestämde sig för några stycken, bland annat en som kom att blomma hemma på Caerhays 1919. Den blev beskriven 1920 och fick namnet

R. planetum.

J.C. Williams var ägare till Caerhays Castle i Cornwall och en av de allra första samlarna av just Rhododendron. Caerhays håller fortfarande idag en fantastisk park och samling väl värd att besöka. Williams blev också den förste ordföranden i världens första Rhododendronförening; The Rhododendron Society, 1915. När man skulle kontrollera hur det var med Wilsons fröinsamlingar visade det sig att dessa blivit felmärkta vid sådden. Plantan gick aldrig senare att spåra till någon plats i naturen heller. I början av 1970-talet inleddes en stor revision av Rhodedendronsläktet av botanikerna vid Royal Botanic Garden i Edinburgh. För att en art skulle erkännas ställdes bland annat kravet att arten måste finnas i naturen och inte bara i odling. Gissningsvis är R. planetum en naturlig korsning mellan R.sutchuenense och R. oreodoxa dock har formen inte återfunnits i naturen. Så, botanikerna bestämmer hur det skall vara men den vackra plantan med skylten R. planetum på Sofiero är en klenod med en ljuvlig blomma, den förekommer sällan i odling. Plantan är sådd på Sofiero 1957, frö kommer från RHS Garden Wisley.

Flera kloner finns av R. planetum, vi vågar nog påstå att exemplaret på Sofiero tillhör de bästa.

Stefan Salomonsson

ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet

www.rhododendron-syd.se

Foto: Viveka Nilsson

Tjoho nu är jag tillbaka i Orangeriet på Sofiero och gör vår.

Det var 2004 som jag var här senast med in Floribus, men nu är jag på gång igen i ett av landets vackraste rum. Vi öppnar i morgon med skogsbackar fyllda av sippor, vivor och många andra sällsamma rariteter, är du växtnörd så får du en oemotståndlig upplevelse, men även den som inte intresserar sig för växter får sitt lystmäte av våren.

Jag har med mig en hel del rariteter till försäljning, så bunkra upp med 20-lappar, 40:- kostar krukan rariteteterna och jag tror att det fortfarande finns några fyllda blodrötter kvar. Det blir en härlig vår i påsk i orangeriet, utanför kan det ju snöa...

Välkomna och hoppas vi syns.

Hannu. 

Varje vecka skriver Stefan Salomonsson, ordförande i Sydsvenska Rhododendronsällskapet, om veckans rhododendron. Njut av Rhododendron strigillosum!

Rhododendron strigillosum

“Strigillosum” är en av mina absoluta favoriter. Liksom förra veckans Rhododendron vaknar den dock oftast alltför tidigt på våren för att det skall vara hälsosamt för den. De egenskaper som gör den så speciell är för det första den riktigt röda blomfärgen. Vita, rosa och lila färger dominerar ju annars hos släktet. De röda blomningarna är mera lätt räknade bland de vilda arterna. I parken finns ytterligare några riktigt röda såsom R. thomsonii, R. succothii, R.haematodes, R.sanguineum och R. microgynum varav några är tidig-blommande liksom R. strigillosum.

R. strigillosum är dessutom ett av de absolut bästa exemplen på det skådespel som följer efter blomningen nämligen årets nyväxt. Många förbiser detta moment och menar att Rhododendron har sin korta blomningstid och sedan är saken klar. Namnet “strigillosum” betyder ungefär “med små tilltryckta borst” . Hos R. strigillosum är nyväxten ljusgrön med vit hårväxt eller egentligen kan man säga borst, omgiven av lackröda knoppskall.  De riktiga konnässörerna föredrar nyväxten hos Rhododendron till och med före blomningen!

Jag har själv en planta i min trädgård men tyvärr får även den vackra nyväxten frostskador och vissnar vissa år. Plantan kräver därför ett skyddat läge. Man kan få plantan att skjuta nya skott om man har tur genom att direkt klippa bort de frostskadade. Det hjälper också att täcka med en lättviktig väv till skydd mot vind och stark vårsol under dagar och nätter med minusgrader.

De första fröinsamlingarna av arten gjordes i Sichuan (Kina) under åren 1904-1910. Nästa gång det gjordes insamlingar var först under 1990-talet också då i Sichuan. Vi har inte riktigt kunnat reda ut från vilka av dessa insamlingar plantan i parken härstammar.

Stefan Salomonsson

ordf. Sydsvenska Rhododendronsällskapet

www.rhododendron-syd.se

Plantering på gång i Lustträdgården. Foto: Sara Bratt

Taxus cuspidata ’Nana’ är en liten japansk tålig idegran som ersätter den smittade buxbomen på Sofiero. 

Sara Bratt, trädårdsdesigner på Sofiero, valde dvärgidegranen som buxbomens värdiga ersättare. Man får prova sig fram! Buxbomsdöden kom ju plötsligt och det finns inte någon större erfarenhet av att ersätta den i mönsterklippta låga häckar, så kallade parterrer. 

Taxus är ett tåligt växtslag som tål torka och skugga bra. Färgen är lite dovare än buxbomens men likt sin företrädare blir den tät och formbar. Den kommer att harmoniera fint med annan idegran och ger en fin kontrast till Sofieros ljus och luftighet. På bilderna har de första idegranarna satts i marken. Men ha tålamod! Det tar några år innan Lustträdgården är sig själv igen!

Foto: Sara Bratt

Foto: Sara Bratt

Igår togs första bilden på årets första rhododendron som håller på att slut ut i Sofiero slottsträdgård. Den lades ut på Sofieros Facebooksida och inom kort nådde vi 106 personer som tryckte på gillaknappen!

Stefan Salomonsson, ordförande i Sydsvenska Rhododendronsällskapet, var snabb och skrev ett inlägg till Sofieros blogg om årets första blommande rhododendron på Sofiero, R. x giraldii.

Läs och se fram emot mer kommande läsning om våra blommande rhododendron!

Rhododendron x giraldii. Foto: Viveka Nilsson

Rhododendron x giraldii

Visst är de första blommorna för säsongen den skönaste händelsen på hela året. I undersektionen Fortunea hittar vi flera tidigblommande arter hos släktet Rhododendron. De flesta har bra härdighet hos oss om man bortser från den tidiga blomningen som kan drabbas av sen vårfrost. En representant för undersektionen, R. fortunei, kan till och med ge ifrån sig en doft vilket inte är så vanligt hos Rhododendron.

Det lilla “x” som står omedelbart före artnamnet i Rhododendron x giraldii betyder att vi har att göra med en naturhybrid. En korsning som uppstått i naturen och visat så pass mycket kraft att överleva och växa att den går i blom i naturen. Inom så kallat “besvärliga” växtsläkten är förekomsten av naturhybrider vanlig. Rhododendron är ett erkänt taxonomiskt besvärligt släkte med idag upp mot 1.000 olika arter i världen. Föräldrarna till “giraldii” är R. sutchuenense x R. praevernum. Man menar att R. x giraldii härstammar från en insamling gjord av den store plantjägaren E.H. Wilson (W-509) någonstans i västra Sichuan (Kina) åren 1906-1909. Wilson menade att detta skulle röra sig om R. sutchuenense vilket senare har omprövats. Först som en varietet R. sutchuenense var geraldii och numera troligen då som en naturhybrid med ett eget hybridnamn.

På Sofiero finns ytterligare en trolig naturhybrid inom undersektionen Fortunea. Nämligen R. planetum. Här är de troliga föräldrarna R. suthuenense x R. oreodoxa.

Jag vill varmt rekommendera besök på Sofiero under den tid som kommer nu. Kolla in “Fortuneorna”... det finns flera i parken: R. calophytum, R. decorum, R. fortunei ssp discolor (en av Kung Gustav VI:s favoriter), R. fortunei ssp fortunei, R. orbiculare, R. oreodoxa var fargesii (den 27/3 såg jag“fargesiiknoppar” som spricker ut i Malmö), R. oreodoxa var oreodoxa, R. sutchuenense och R. vernicosum.

Stefan Salomonsson

Ordf, Sydsvenska Rhododendronsällskapet

Rhododendron x giraldii. Foto: Viveka Nilsson

Upplev rhododendronblomningens höjdpunkt på Sofiero! 26 maj - 17 juni!

Vad händer om man man trycker ihop hästgödsel hårt? En förmultningsprocess tar fart och alstrar värme i det färska gödslet. Så i den heta jorden, ett glas mot kylan och du kan få grödor som kommer upp tidigare än vanligt.

Vi jobbar på det just nu. En värmebänk har tagit form i Sofiero köksträdgård. I veckan kom ett lass med gödsel som vi fyllde lådorna med. Sara Bratt, Bengt Persson, Maria Enell och praktikanten Kalle hjälptes åt med att packa gödslet ordentligt i lådorna genom att stampa ner det. Därefter ska det vattnas - se Bengt förklara förloppet. 

Att använda värmebänkar är ett gammalt knep för att kunna åtnjuta färsk frukt och grönsaker stora delar av året. Greker och viktorianer gjorde det, och det var vanligt på gamla gods, slott och gårdar runt om i Europa.

Vi ser med spänning fram emot tidiga rädisor i vår och saftiga meloner i sommar!

Värmebänken för en vecka sedan.

Gödslet på plats och packas och vattnas.

Klaus Angenoort. Foto: Katarina Fagerström

På torsdagen kom trädgårdsdesignern Klaus Angenoort på blixtbesök till Sofiero. Från Berlin med försenat flyg till Skåne och tillbaka till Tyskland samma kväll. Nästa gång han är på Sofiero blir med sina medarbetare en vecka innan Den stora trädgårdsfesten.

­– Vi ska bygga en enkel idéträdgård med en mysig ängskänsla. En förbättrad och sofistikerad äng, kan man säga, med färger som silvrig rosa, rött i chardonnay, pärlrosa och några stänk av vitt för ljusets skull.

Klaus Angenoort drar associationer till barndomens lek i ängarnas höga gräs. Bland växterna kommer vi att få se Miscanthus sanguisorba, phlox och calamintha.

– Alla barn har lekt på en äng. Vi vill skapa en ängslik plats som bjuder in till att njuta och ha roligt i. Blir det för överdådigt designat kan det skrämma iväg folk.

Klaus bygger idéträdgården tillsammans med Gabriella Pape och Isabelle van Groeningen från Königliche Gartenakademie i Berlin. Det var hos dem Klaus lärde sig trädgårdsdesignerns hantverk.

Tills för fyra år sedan jobbade han som modestylist. Han fick nog av den ytliga branschen och flyttade till Spanien för att lära sig spanska. Det var en artikel om Gabriela och Isabelle i en tidning som fick honom att söka sig till Königliche Gartenakademie och utbilda sig till trädgårdsdesigner. Först som volontär och senare ”på riktigt”. Han är verksam i både Tyskland och Storbritannien.

Hur beskriver du din stil?

– Strukturerad men informell och avspänd. Frodig grönska behöver struktur för att man ska känna sig avspänd i trädgården.

Till vardags hjälper Klaus Angenboort privatpersoner att designa om sina trädgårdar och påtar i sin systers trädgård i Berlin.

Det händer den 24-26 augusti

Inspirera dig av Klaus Angenoort, Gabriella Pape och Isabelle van Groeningen på Den stora trädgårdsfesten på Sofiero.

Inspiration:

Kolla in Klaus Angenoorts favoritträdgårdar: Gravetye Manor och Great Dixter.

Här är några spektakulära vinterbilder i det milda januari 2012! Körsbärsträden Prunus 'Accolade' står i skär blom. Nypon lyser, rosor plirar, lejongap och trollhassel lyser upp i parken. Kom och njut av våren även om den är här på tok för tidigt...

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Körsbärsträd, Prunus 'Accolade' i blom. Foto: Sara Bratt

Lejongap. Foto: Sara Bratt

Rosor. Foto: Sara Bratt

Trollhassel. Foto: Sara Bratt

Foto: Sara Bratt

Nypon. Foto: Sara Bratt

9 december 2011

Idag samlades juryn i Alnarp för att ta del av Alnarpsstudenternas redovisningar och titta på deras bilder. Här är några av alla häftiga förslag! Om det blir någon av dessa som du får uppleva på nästa års Trädgårdsfest, får du veta om någon vecka.

Modell av Wild Dream. Foto: Cecilia Wingård.

Afrikanskt vilt i denna ritning. Foto: Cecilia Wingård.

Några växtval till idéträdgården Dating Dracula. Foto: Cecilia Wingård.

I juryn för tävlingen sitter projekledare för Den stora trädgårdsfesten, Cecilia Wingård. trädgårdsdesigner Sara Bratt, trädgårdsmästare Christern Nilsson (alla från Sofiero), studenternas lärare, samt växtsponsorn Splendor Plant.

Efter en veckas överläggning koras en vinnare... Fortsättning följer! Håll ögonen öppna efter vinnaren om någon vecka!

24 november 2011

En kulen novemberdag kliver en last studenter ur en gul buss utanför ett grått Sofiero. Besöket förebådar en varm sommar fylld med hårt arbete, svett och tårar. Detta första möte mellan studenterna från SLU Alnarp och projektledare Cecilia Wingårnd i Sofieros vinhus, är början på Den stora trädgårdsfestens största attraktion: Från och med nu har studenterna två veckor på sig att ta fram en idéträdgård. Vinnaren får den stora äran att bygga upp sin idéträdgård på Sofiero och blir den stora attraktionen på Den stora trädgårdsfesten.

Med värmande glögg och pepparkakor delger Cecilia förutsättningarna för tävlingen. Temat för 2012 års Trädgårdsfest är Go Wild. Utifrån detta tema ska studenterna komponera växter i idéträdgården... Tolkningen är givetvis fri och kan sluta i precis vad som helst.  

Här stod den, asken. Foto: Petra Berggren

I en park måste det ibland fattas tråkiga beslut. Förra veckan blev vi tvungna att ta ner den stora asken vid dammen och trappan upp mot Margaretas blomstergata. Jättetråkigt. Men hur vackra gamla knotiga träd än är så måste man fälla för att sätta besökares säkerhet i första rummet.

Kvar gapar ett tomt hål.

Det är svårt att bedöma hur gammal asken var. Den var nämligen ihålig så det gick inte att avgöra åldern på årsringarna. Träd kan leva länge trots att de blir ihåliga, håligheten är en del av åldrandeprocessen. Men nu fanns det risk för att asken kunde falla på grund av den ihåliga stammen.

Asken var inte angripen av skottspetssjukan vad vi kunde se. Foto: Petra Berggren

Nu har arbetet börjat på platsen där asken stod. Marknivån kommer att höjas så att man kan ta sig runt dammen torrskodd och platsen kommer att få tillbaka sin forna ängslika karaktär. Den något igenväxta dammen kommer också att rensas.

Dessutom letar vi en värdig ersättare till asken. Kanske blir det en gulved Cladrastis lutea, ett träd med många bra egenskaper så som vackert bladverk, lysande höstfärger och ljuv blomning.

Tyvärr måste vi meddela att delar av Sofieros trädgård har drabbats av en svampsjukdom som angriper buxbomen. I dagsläget är stora delar av lustträdgårdens buxbomshäckar angripna. Angrepp finns också på buxbomshäckarna i rosengången och i jubileumsträdgården samt på de formklippta buxbomsfigurerna runt om i trädgårdarna.

Vi upptäckte skadorna på häckarna i mitten av augusti och våra experter misstänkte genast buxbomssjukan. För att vara säkra skickade vi prover till ett laboratorium i Danmark och där konstaterades det att buxbomen drabbats av svampsjukdomen cylindrocladium buxicol  eller buxbomsot som den kallas på svenska.

Jobbar för att minimera skadorna

Just nu gör vi allt vi kan för att minimera skadorna. Angreppet har haft ett mycket snabbt förlopp och måste åtgärdas akut. Hanteringen är arbetskrävande och komplicerad då allt växtmaterial måste grävas upp och brännas samt all jord bytas ut, då svampsporer annars kan överleva där i flera år och därmed också spridas.

Parken är öppen och höstvacker

De drabbade delarna av parken har spärrats av. Men tveka inte att besöka Sofiero på grund av dessa tråkiga nyheter. Resten av parken är öppen och vacker i sin nyutsprungna höstprakt!

Har du frågor om buxbomsdöden på Sofiero? Lämna en kommentar nedan!

Här höll Mässan under Trädgårdsfesten till.

Frågan har ställts många gånger sedan Den Stora Trädgårdsfesten – helgen då regnet stod som spön i backen.Gräsmattorna försvann under alla fötter.

Bara under Trädgårdsfestens andra dag föll det 40 milliliter regn. På kungliga fotbollsplanen höll daggmaskarna på att drunkna i gyttjan varför de flöt upp till marknivå för att få luft. Daggmaskdöden var omfattande. Och det gröna gräset var borta med Trädgårdsfesten. 

De efterföljande veckorna (även de fyllda med regn!) har Bengt Persson, parkarbetare på Sofiero och hans kollegor, fört en kamp mot vätan och gräsets väg tillbaka. 

Våra Facebookfans såväl som radio och tv undrar:

Bengt Persson, hur mår gräsmattorna?

– Det är värst på fotbollsplanen. Vi jobbar på den men mer regn gör det ju inte bättre… Jag kör konstant och lägger på med grus för att det ska funka till helgens hundutställning. Gräsmattorna framför slottet är inte värre än vad de har varit innan. Där idéträdgårdarna har stått har vi vertikalskurit och tömt grus för att täcka jordytan. Då repar de sig fortare.

Här stod Cosmopolitan. Vertikalskärning ska få igång växtligheten igen.

Vad gör ni för att påskynda gräsmattornas återhämtningsprocess?

– Vi har djuphålsluftat för att få ner luft i jorden. Därefter har vi dragit upp blöt jord ur hålen och fyllt dem med grus. Det är inte mycket mer vi kan göra för att få marken att torka upp så fort som möjligt.

Fler hål i marken på gräsplanen framför slottet.

Under Trädgårdsfestens sista dag drog Bengt upp bilar på den gyttjedrabbade parkeringsplatsen. Den har nu täckts med 35 kubikmeter flis. På söndag väntar säsongens sista evenemang: hundutställningen. Då fylls den kungliga gräsmattan återigen, den här gången med 4000 hundar och 10 000 hussar, mattar och hundintresserade. Arbetet med gräsmattorna fortsätter och vi håller givetvis tummarna för en solig helg. 

- Det börjar gå rätt så bra på fotbollsplanen nu! säger Bengt Persson.

Cecilia Wingård. Foto: Petra Berggren

Varför?! Tänk om jag tänkt fel!?

Men så här tänkte jag: En Trädgårdsfest ska vara Fest, Förväntan, Förundran, Förtjusning, Fanstastiskt och Förförelse. Och hur ser då receptet på det ut?

En trädgård, oavsett storlek och läge är växter. Växter som man valt för att man gillar dem, vill prova, kan föreställa sig hur underbart det ska bli. De ska materialisera drömmen om det egna projektet där man bara bestämmer alldeles själv och inte behöver redovisa eller stå till svars inför någon.

För att kunna visa så många sorters växter som möjligt, måste någon veta att de finns och odla dem så att de är till belåtenhet då alla förväntansfulla festdeltagare kommer till Sofiero. Därför har jag bjudit in de kunnigaste och mest inspirerande människor jag kunnat hitta. De som har odlat sedan barnsben och nu har hittat på något som kan förtjusa och förföra våra besökare. Dessutom  några härliga ciceroner, Henrik Torehammar som inte vet ett skvatt om trädgård och kommer att fråga allt det där du själv inte vågat fråga och så Gunnar Kaj, som alltid levererar förtjusande spår efter sig. Jag tror att bägge bidrar till att du som besöker Festen kommer att få ytterligare en vinkel eller tanke med dig hem.

Kommer allt att klaffa nu då? Nä, det kan jag väl aldrig tänka mig. Det är så många tusentals detaljer som ska bli rätt. Å andra sidan kommer ju knappast våra besökare att se vad som har blivit ändrat i sista stund, eller vilka växter som inte skött sig. De som  blommade för tidigt eller för sent eller bar sig illa åt på annat sätt.

Hoppas gör jag också att alla som tänkt besöka Festen förbereder sig lite grann på vår hemsida. Kollar vilka som säljer saker på fotbollsplanen, planerar  hur man ska orka med dagen och kanske spetsar på att få träffa någon särskild. Kanske tar med några kompisar att spela Krocket med. Övar sig på taiwanesiska  så man kan föra ett belevat samtal med de hitresta Land Art - laget från Taiwan. Eller kanske laget  från Singapore eller Frankrike!

En sak kan man vara fullständigt säker på i alla fall. Så mycket fantastiska växter som Trädgårdsfesten visar i år har knappast skådats på en och samma gräsmatta förr.

Måtte bara solen skina på den i lagom mått!

Vissa rödbetor har träsmak. Fast god sådan, menar Alfred, 2,5 år. Foto: Katarina Fagerström

Dagarna är fullspäckade vid lekstugornas växtlådor. Örter och rotfrukter har skjutit i höjden men vissa barn, som Alfred, 2,5 år, tuggar helst på trägrönsakerna från lekstånden. Florence Eberhardt, pedagogen som har varit på plats hela sommaren, har läst sagor vilkas slut har avgjorts med lekar, utklädning till drakar och prinsessor, florettmålning, plantsådd och produktion av såpbubbelringar av trä och ståltråd.Med mera. Den röda tråden är naturliga lekämnen.

- Vi undviker saker av plast i så hög utsträckning det går, säger Florence Eberhardt. Här fokuserar vi på de fem sinnena som gör leken och barnen får upptäcka naturliga lekar. Som att måla på sandpapper. Du kan använda nästan vad som helst, blommor, gräs, blad och till och med bark och stenar för att framkalla häftiga färgeffekter när man gnider olika material mot sandpapper.

Medan såddarna i plantlådorna har växt till sig har barnen fått sätta egna frön i egenhändigt gjorda krukor av tidningspapper. Det är uppskattat att få ta med sig ett minne från lekdagen hem. Som ett färgat sandpapper, ett naturkort med en blomma och lavendelpåsar att lägga i klädlådan. Eller ett träd som börjar gro.

Det är bara två veckor kvar av Sofieros första leksommar. Den här veckan tillverkas det prins- och prinsesskronor och nästa vecka är det tema insekter.

- Då fångar vi insekter och tittar på dem i en tvåvägslupp. I en sådan lupp kan man se hur till exempel humlor samlar på sig mat. De samlar pollen som samlas på benen så att det ser ut som att de har gula byxor på sig. Pollenbyxor, säger Florence Eberhardt.

Klart att man kan bli kär i nya upptäckter och i spänningen att leka lekstugor som har hört till riktiga prinsar och prinsessor. Trädgårdsbloggen blir själv vittne till en scen där föräldrarna nästan fick muta sina barn för att komma hem från lekplatsen. Florence Eberhardt konstaterar faktum:

- Barn som kommer hit vill inte gå härifrån.

Själv känner hon likadant och hoppas på att få fortsätta leken på Sofiero snart.

 
Florence Eberhardt älskar sitt jobb. Foto: Katarina Fagerström

Julia, 5 och lillebror Anton, 3, lagar gröt och pannkakor på grönsakerna inne i Ingrids lekstuga. Foto: Katarina Fagerström

Grönkålen har vuxit till sig under sommaren. Foto: Katarina Fagerström

Kom nu! Trätor utanför prinsarnas lekstuga. Foto: Katarina Fagerström

Sprudlande glad flicka leker vid lekstugorna. Foto: Annika Malmgren.

Odlingslådorna utanför Ingrids lekstuga har kommit på plats. De lyser röda och till formen ser de ut som de gjorde på prinsessan Ingrids tid. Det var kronprinsessan Margareta som etablerade dem för att Ingrid på ett pedagogiskt sätt skulle lära sig mer om odling och ansvar.

Egentligen hade Margareta tänkt sig att odling av morötter och grönsaker hade varit perfekt för att mata hästarna med. Men Ingrid hade annat i tankarna. Här skulle det odlas rosor!

Snart kan barn odla såväl hästmat som rosor på Sofieros lekplats. Den nya lekplatsen som håller på att ta form är Helsingborg stads bröllopsgåva till kronprinsessparet Victoria och Daniel. Den 27 juni öppnar den för lek i Ingrids lekstuga som Ingrids far, Gustav Adolf, ritade. Precis som Margareta ursprungligen hade tänkt, ska lekplatsen göra odling lekfullt och roligt.

Odlingslådor för rosor, grönsaker och sagoväxter. Foto: Katarina Fagerström.

Stugorna är inredda med gamla fina möbler och under våren har det sytts upp fantasifulla kläder att klä ut sig - Ingrid och hennes bröder älskade maskerader! Man kan leka affär, göra krukor av papper och göra fröpåsar att ta med sig hem. Under sommaren kommer Florence Eberhart att vara lekledare under dagarna och hjälpa barnen med utklädning och odling.

En av odlingslådorna kommer att fyllas med rosor - så som prinsessan Ingrid själv ville ha det. I en annan ska finnas sagoväxter, växter som det berättas om i mytologi och gamla berättelser. Här kan man fantisera kring myrtel som var Afrodites växt och Nejlikan som var Zeus blomma. Det kommer att finnas daggkåpa som förr användes i försök att göra guld av, och där ska lysa prästkragar, styvmorsviol, lammöron och förgätmigej. I andra lådor finns det plats för grönsaker, humleväxter och kryddor.

Liten flicka leker i prinsarnas lekstuga. Foto: Annika Malmgren.

Bord och bänkar för fika och blivande odlingslådor utanför prinsarnas lekstuga. Foto: Katarina Fagerström.

Ingrids lekstuga ritad av gamlekungen Gustav Adolf. Foto: Maria Schreiber.

Sommaren 2011 är första delen av Sofieros lekplats helt färdig. Men mer väntar! I maj nästa år blir del nummer två också klar. Utan att avslöja för mycket, kommer det att hända grejor i Trollskogen alldeles intill lekstugorna... En äventyrsslinga, drakar och en rutchkana ut i okända äventyr utlovas!

P.S. Du vet väl att Sofiero gillar att ställa till med barnkalas? Kontakta bokning.sofiero@helsingborg.se.

Denna Agavekaktus planterades redan på 1950-talet av Sture Brandin på dåvarande parkförvaltningen. Kaktusens liv i offentligheten påbörjades när den i kruka ställdes ut vid Sofiakällan på Hälsovägen. Där stod den ett antal år men led mer och mer av vandalisering. På 80-talet hamnade den i lite lugnare miljö på Sofiero - och här står den alltså än idag, framför Trädgårdsmästarevillan.

Varför är den speciell? Jo, Agavekaktusar har den egenheten att de inte blommar förrän efter 50 år! Det är alltså ovanligt att få se den i blom. Men nu händer det grejor med Sofieros Agave! Blomningen kan vara i 2-3 månader, och stängeln kan bli flera meter hög. Trädgårdsmästarna och även vi här på hemsidan kommer att följa blomningen noga, för när den är över dör oftast hela plantan.

Dags för ett spontanbesök på Sofiero månne?

Våren har tagit ännu några steg framåt i rabatter och raviner i slottsparken!

Kolla av läget i nya bildspelet. Samtliga foton: Anna Nilsson.

Det är till ett vårgrannt grönskande slottsträdgård som möter Sofieros nya chefer idag. Ola Melin är ny verksamhetschef för Sofiero och Fredriksdal museer och trädgårdar och Annika Malmgren är ny avdelningschef på Sofiero.

- Sofiero och Fredriksdal är anläggningar som jag känner väl och som på många sätt är förebilder i trädgårds- och parksammanhang. Att få vara en del av dem och få möjlighet att delta i utvecklingen av dem är lite av en dröm som går i uppfyllelse, säger Ola Melin.

Du kanske känner igen honom? Ola har då och då dykt upp i TVs morgonprogram för att prata om favoritsläktet lökväxter. Han beskriver sig lite som en trendspanare inom trädgård och vill gärna titta bortom det som är populärt för stunden.

Ola Melin är 36 år och har sin bakgrund i trädgårdsbranschen. Han är utbildad landskapsarkitekt och har både undervisat i ämnet och drivit egen landskapsarkitektfirma. Under sin tid på SLU Alnarp har han bland annat arbetat som chef för odlingsverksamheten med ansvar för Alnarps park och trädgårdar och nu som fakultetsdirektör.

Vid sin sida får Ola Melin sällskap av Annika Malmgren. Efter många år på Kulturförvaltningens marknad- och kommunikationsavdelning blir Annika avdelningschef på Sofiero.

Som avdelningschef kommer Annika Malmgren att utveckla och fördjupa Sofieros koncept. Besökare kan vänta sig fler upplevelser, mer kunskap och djupare insikt när de besöker parken. I uppdraget som avdelningschef ligger att fortsätta att utveckla Sofieros profil med den unika slottsträdgården i fokus.

Sofiero hälsar Ola och Annika välkomna till sin nya arbetsplats.

Högvår på Sofiero

Temperaturen pendlar. Under veckan har det känts iskallt trots att graderna hållit sig på plussidan. Det får vår/sommaren att tveka. Gröna rhododendronpartier kan slå ut redan i nästa vecka om det plötsligt blir varmt och soligt. Eller om två veckor, om kylan kommer tillbaka (idag, fredag, är det nämligen hela 14 grader. Nästan jättevarmt!)

Här är några bilder från en promenad längs I kungens fotspår som börjar i primulasänkan.

Vid näckrosdammen (ovan) känns den starka doften av den gula skunkkallan. Bollvivorna och den röda rhododendron Elisabeth Hobbie (ej med på bild) har börjat blomma runt omkring.

En bit in på stigen har den rosa rhodendron planetum redan mer än blommat. Ett hav av rosa rosenblad matchar grönskan vackert. En praktfull blomma mitt i livet fastnade på bild.

Någon som är precis yrvaken är den gula rhododendron Wardii.

Våren är en speciell tid att titta på rhododendron. De många olika sorterna blommar vid olika tidpunkter så en flukt på knoppar och vissa överblomningar är värda ett besök. Det är många som undrar hur långt blomningen har kommit på Sofiero. Landskapsarkitekt Maria Nyman Nilsson menar att det är värt att jämföra med rhododendron som står vid Hälsovägen inne i Helsingborg.

HÄR! Om en vecka eller två kommer det gröna vara alldeles lila:

... vaknar till liv i april. Är du galen i tulpaner? I Orangeriet väntar de i tusental på dig. Läs mer här och kom på besök när det passar.

Tulpaner i Orangeriet 2011

Tulpanerna som står i Orangeriet är i huvudsak planterade 14 december 2011. De har stått i växthus under vintern och har ställts på plats 1 april. Då blommade endast fosterianatulpanen ’Rosy Dream’.

...

På golvet står 2000 rosa ’Peach Blossom’. De är drivna i blom på samma sätt som man producerar snittblommor. De har blivit lite högre än vad sorten egentligen är. Om den hade planterats utomhus på hösten hade den blommat i slutet av april – början av maj och endast varit 25 cm hög. Peach Blossom är en gammal fin sort från 1890 som tillhör gruppen dubbla tidiga tulpaner. Förr kallades den gruppen pionblommande.

Dessutom blommade körsbärsrosa  ’Christmas Marvel’ redan från början. Det är en av de allra tidigaste sorterna från 1954.I gynnsamma lägen utomhus kan den blomma från tidiga april.

Allteftersom dagarna går kommer följande att blomma:

’White Parrot’, en vit papegojtulpan från 1943.

’Fancy Frills’, en fransad vitrosa sort från 1972.

’Green Wave’, rosa-grön-vit papegojtulpan från 1984. Har fantastiska knoppar!

’Esperanto’ från 1968 är en viridiflorasort med vitkantat blad och grönvitstrimmig knopp.

’New Design’ från 1974 är skirt rosa.

’Blue Heron’ är blårosa och ganska sen.

’Ronaldo’ skulle ha varit svart men verkar mest mörkt rödlila.

’Black Hero’, en av de allra vackraste svarta, är en dubbel brunsvart senblommande sort från 1984.

’Black Parrot’ är papegojvarianten i svart från 1937.

’Black Jewel’ är ytterligare en svart, läcker tulpan.

’Swan Wings’ är en enkel tidig, vit sort från 1959.

’Mount Tacoma’ är en av de bästa dubbla, tidiga, vita som också är låg. Den kom till 1924.

En annan mycket omtyckt vit sort från 1969 är viridiflora ’Spring Green’ som är sen och dubbel.

Blomningstiden beror på vädret förstås. Blir det väldigt varmt kommer det att ’stormblomma’ medan en hyfsat sval vår gör att blomningen kan bli ganska utdragen.

Välkommen in i Orangeriet och hitta din favorittulpan! Slå dig gärna ner en stund. Det går bra att ta med fikakorgen också!

Det är fortfarande naket på Sofiero. Det är kallt men solen lyser och värmer faktiskt. Snart är det vår på allvar.

Några snödroppar lyser i den bruna marken och i närheten har några pärlhyacinter och narcisser vågat ta sig upp ur jorden. Solen värmer gott vid primulasänkan.

Skott av narcisser och pärlhyacinter.

Asken står fortfarande kvar men dess dagar är räknade. Det omtyckta trädet är hårt angripet av lövträdskräfta, en typ av svampsjukdom som också kan drabba fruktträd. 

Trädet är alldeles ihåligt och det finns stora sprickor utmed de jättelika grenarna. En stor kätting håller ihop trädet så att det inte ska klyvas i en storm eller hård vind.

Asken kommer att ersättas av ett stort träd som ger ett lika luftigt och ljust intryck som asken gör. Redan nästa år har ett vitblommande körsbärsträd tagit askens plats vid primulasänkan.

Asken måste fällas i vår.

Det frodas som allra mest inne i växthuset. Där förbereder Jan-Erik Persson inför sommarens utställningar och nytt vin till Vinhuset. Plantor av heliotrop, pelargon, margerit och nya rhododendron, förstås, är på gång.

Margeriterna kommer att blomma på Drottning Ingrid-utställningen.

Vill du se fler bilder? Besök www.facebook.com/sofieroslottstradgard.

Det stora klätternätet på lekplatsen vid lekstugorna tas ner den 18 februari. I framtiden kan man klättra på det igen i någon av stans lekplatser – vilken det blir, vet man inte ännu.

Men barn ska inte misströsta. Istället för klätternätet ska en ny och spännande barnattraktion ta form. Och inte nog med det – det som tas fram är Helsingborg stads bröllopsgåva till kronprinsessan Victoria och Kronprins Daniel!

Attraktionen öppnas i två delar:

En odlingsdel, som liknar den som fanns på kungabarnens tid på Sofiero, ska byggas vid lekstugorna. Här ska det bli plats för lek och kunskap. I lekstugorna kan man klä ut sig med utklädningskläder under sommarsäsongen.

Den andra delen presenterar drakar, häxor och andra väsen som man annars bara stöter på i sagorna. Kom in under de stora träden på sluttningen och lek i en fantasifull och spännande sagovärld.

2012 är det tänkt att lekplatsen ska invigas och vara klar.