Sofieros rhododendron

Sofiero erbjuder idealiska förutsättningar för rhododendron. I ravinerna, norr och söder om slottet, finns lä samt en behaglig blandning av ljus och skugga. pH-värdet är lågt, jordmånen porös och det finns gott om rörligt vatten i jorden. Sofieros första rhododendron planterades redan 1907 och planteringsarbetet pågår än. Vid kungens död 1973 fanns ungefär 5000 plantor och nästan 500 olika slags rhododendron i parken. Idag har beståndet vuxit till över 10 000 plantor.


Rhododendronplanteringarna kan delas in i fyra faser.

Den första fasen är kronprinsessan Margaretas intellektuella arv och kontakter från hemlandet England. Sofieros första rhododendron planteras redan 1907 och plantorna kommer från hennes barndomshem Bagshot park. De bildar idag praktfulla bestånd med sex till åtta meter höga plantor.

Den andra fasen inleds på 30-talet då kronprins Gustav Adolf börjar samla på rhododendron. Ända fram till hans död innehöll trädgården en plantskola. Här fanns tillgång till växthus, en större bänkgård med kall- som varmbänkar samt en skugghall. Här drog man upp plantor från frö eller sticklingar. Årligen sådde man upp till 40 olika slags rhododendronfröer som sedan sköttes i plantskolan i närmare 10 år innan de kom ut i rabatterna. Utbytet med t ex Botaniska trädgården i Göteborg, Kew Gardens i London, Edinburgh Botanic Garden och Windsor Great Park var omfattande och man bytte såväl erfarenheter som fröer och sticklingar med varandra.

Den tredje fasen började på 40-talet med svåra krigsvintrar som gick hårt åt bestånden på Sofiero. Efter kriget la kungen ner stor energi på att fylla luckorna med nya rhododendron. Plantskolor från såväl England och Tyskland bidrog med många värdefulla plantor.
I professor Bertil Lindquists uppsats Rhododendron på Sofiero skriver han om Kungen.”Hans Majestät organiserade själv i allt väsentligt materialets anskaffande och omhändertagande och planerade dess utsättning. Registreringen har förts egenhändigt av Konungen. Hans rhododendronkartotek visar en minutiös noggrannhet i fråga om uppgifterna, varvid icke endast inkommande materials härstamning registrerats, utan därjämte blomning, fruktsättning och frömaterialets fortsatta öde”.

Den fjärde fasen startade under 1980-talet med nya kontakter som Glendoick plantskola i Scottland och Hans Hachmann i Tyskland. De har bidragit med många plantor till Sofieros moderna sortiment.

Idag har skandinaviska insamlingar från provinsen Yunnan i södra Kina kommit till Sofiero tack vare kontakter med olika institutioner samt privata personer. 2005 skänktes material från KGB-insamlingen, Kunming-Gothenburg Botanical expedition från 1993. I år planterades ytterligare nytt material från Yunnan av privata insamlingar på 1990-talet av danskarna Jens Birck och Svend Hansen. Med jubileumsplantering fortsätter Sofiero att vidare prova nya rhododendron för vårt klimat.

Rododendron eller rhododendron? Kärt barn har många namn och denna vackra blomma ses stavas både med och utan h. Vi har dock valt att använda den latinska stavningen, dvs med h.

Text: Kenneth Lorentzon, John Moscoso
Foto: John Moscoso