Trädgårdspionjärerna – Kvinnorna som formade landskapet

Slottsutställning SofieroTrädgårdspionjärerna – Kvinnorna som formade landskapet

Slottsutställning Sofiero Trädgårdspionjärerna – Kvinnorna som formade landskapet

Trädgårdspionjärerna – Kvinnorna som formade landskapet

De började i det tysta. Med jord under naglarna, akvarell i handen och en okuvlig vilja att ta plats. I årets utställning på Sofiero slott får du följa kvinnorna som steg in i trädgårdsyrkena kring sekelskiftet 1800–1900 och som med sina gärningar förändrade både samtid och framtid. 

När städerna växte och luften kändes tyngre att andas, blev parker och promenadvägar en stark motrörelse: gröna rum som gav hälsa, skönhet och vila. I sena 1800-talets Sverige bildas trädgårdssällskap och stadsparker anläggs. Samtidigt växer egnahemsrörelsen fram och trädgården blir ett folkligt ideal, något att både arbeta i och njuta av. På Sofiero blir kronprinsessan Margareta en tydlig röst i denna gröna förvandling, med odlingar, experiment och böcker som inspirerar långt utanför slottets grindar. 

Växtkunskap blev en väg in 

Men kvinnors subtila inträde i det professionella trädgårdsrummet börjar tidigare än så. Länge stängdes kvinnor ute från naturvetenskapliga studier som kemi, fysik och medicin. Vetenskap var männens domän. Botaniken däremot ansågs “ofarlig” och passande. Genom finstämda akvareller började kvinnor i det tysta klassificera växter och nästan obemärkt närma sig avancerad biologi och kemi.